Lilla Nabis - kämpar mot bulimin

Nu ni. Nu är det sista morgonen hemma i lägenheten på ett tag. Idag åker jag till hemtrakterna för att fira jul med familjen och vet inte säkert om jag är tillbaka här före eller efter nyår. Under tiden kommer det inte att skrivas så mycket här. Bloggen är anonym och det skulle vara jobbigt att bli "upptäckt" hemma. Även om hela familjen vet om min diagnos så vill jag inte att någon av dem ska läsa vad jag skriver här. Så därför blir det en liten paus nu.

Jag har stora mys-förhoppningar inför julen men är såklart ganska nervös inför ätandet och det faktum att jag inte har mitt gym i närheten. Det blir helt enkelt ett ordentligt avbrott i mina rutiner som är så nya och sköra. Men det ska jag väl fixa. Eller hur? Visst, det kommer att bli mer snaskande och förmodligen inte lika regelbundna måltider. Men jag hoppas också på ordentlig snöskottning och frostiga promenader som motvikt. Jag har till och med tagit med mig Paolo Robertos bok om att träna en kvart om dagen. Det vore ju perfekt!
Jag håller tummarna för att det ska bli trevligt hemma, och inte jobbigt. Jag har förberett genom att ta med ett avslappningsprogram i iPoden och spikmattan. Jag har som plan att antingen röra på mig eller varva ner om det blir tufft. Jag har ett eget rum där så jag kan komma undan ordentligt om jag behöver.

Men jag lovar både er och mig, dyrt och heligt, att hur det än går, vad jag än äter så ska jag inte kräkas. Icke!

Så. Jag lämnar er härmed och önskar er alla en underbar jul. Eller en tillräckligt bra jul. Ta hand om er! Hoppas ni känner er förberedda för högtiden och att ni bryr er om och tycker om er själva. Det gör jag. Jag tycker om er allihop.
Jag skickar en jättestor kram till er.

Puss och kram och GOD JUL!