Lördag

Nya behandlaren verkar helt okej. Det är ju lite svårt att veta efter bara en enda gång, men det är långt mycket bättre än min första. Hen ogillade jag verkligen instinktivt. Så kan det vara ibland.

Idag känner jag mig lite piggare. Jag är ganska nedstämd nuförtiden och igår blev det nästan lite obehagligt. Jag har liksom tappat ... lusten. Till allt. Allt känns riktigt meningslöst, inklusive jag själv. Inte för att jag går i tankar om att avsluta allt, men jag kan bara inte se meningen med att fortsätta ibland. Vad är det som jag har att se fram emot? Vad är det som ska "bli så bra" när jag är frisk egentligen? Dessutom blev den bruna hårfärgen röd så igår var en riktig riktig pissdag. Idag, lite bättre, trots premenstruell till tusan.

Kommentarer
Postat av: em

jag skulle vilja muntra upp dej,och skicka lite pepp,om jag kunde.

jag är inte nån psykolog,men om du har haft bulimin i 13 år och nu står inför att "ta bort" den delen av ditt liv-det är ju inte så konstigt att det är svårt att se klart framför sej hur det nya livet,utan bulimi som ventil,skulle se ut,helt konkret,typ.det känns osäkert.konstigt.jobbigt.tomt.



då kommer kanske såna tankar som "varför ska jag göra det här som är så svårt?vad är målet?VARFÖR ska jag ge upp bulimin?"



men det kommer kanske att växa fram olika önskemål och drömmar allteftersom du får hjälp att bena ut varför du har hållit fast i bulimin så länge?



pepp,pepp!!!!!!(förhoppningsvis :) )

2010-02-06 @ 19:01:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0